Saknar den här Buffen enormt!

Eftersom vi har en liten minikatt som galopperar runt på köksgolvet så har den här stora Skurken tagit semester. Han tycker att han borde få vara enda herremannen bland kattfolket i huset.

Visst brukar han vara borta ett par tre dagar i sträck några gånger i året, men varje gång är jag sååå orolig att han ledsnat, att han råkat ut för nån björn, nån jakthund, nån räv, nån fyrhjuling som inte hunnit väja... Och jag går och ropar ute på gården, så ifall han gömmer sig nånstans i grannskapet så ska han höra att han är saknad... Löjligt kanske, men det är nu bara så.

Hoppas han dyker upp snart.

Den blomstertid nu kommer, och snabbt gick det.

En dag med över 25 graders värme, fukt, och så ett rejält åskväder på. 
Se, så har man plötsligt en gräsmatta som täcker alla löv och kvistar som man inte "hunnit" räfsa bort.
Och när man nu ska försöka få bort kvistarna så är de inväxta så man får slita och dra för att få bort dem. De är ju inte heller trevliga att få i fötterna när man går på gräsmattan...

Och det ogräs man skulle ha dragit upp innan den helt tog överhand, så det... har... växt... rejält...

Nuförtiden tycks det bli så varje vår... vet nog inte vad det beror på :).

Men vackert är det där ute. Annat kan man inte säga.

Ett mer eller mindre abstrakt hobbyrum?
Vad menas månne med rubriken? Och varför har jag ändrat namnet?

Jo, dels finns det ju trädgården med högst konkreta ogräs och blommor.
Och högst konkreta hästar i stallet, och handarbeten i hyllan.
Dessutom en massa väldigt konkreta förvaringslådor och -påsar med "hantverksmaterial".

Men i huvudet finns dessutom de hittills abstrakta idéerna, tankarna och planerna på allt man kunde göra i sitt hobbyrum. Och ibland känns hobbyrummet mycket mer abstrakt än konkret. Man hinner liksom inte med, det kommer en massa annat emellan, som bara inte kan vänta...

Det gäller att inte tappa fokus då. Att inte drunkna i allt måste. Att "fånga dagen", de där små stunderna då man hinner ett par räta och aviga, eller ett korsord, eller plocka upp en solrosplanta under fågelbrädet. Nästan medan man hänger upp tvätt, kokar potatis, eller nåt annat.
Ett  par minuter med en pensel i handen kan göra att man orkar resten av dagen. Och det är ju nog inte penseln som gör underverket, utan det att man stannar upp och hinner höra "livets röst" om man kan säga så...

Det har hänt sig att ett problem man grubblat på, vägt för och emot, rätt länge, helt plötsligt har löst sig, man har kommit överens med sig själv hur man ska göra... när man tagit handarbetet i handen och klirrat med stickorna en stund...

En kattunge modell 2006, är numera stor frass hos grannen en bit bort.

Nu har vi en lika liten kattunge, modell skärtorsdag 2014, som just nu ligger och sussar i en låda i hörnet av köket. Han var uppe och sprang hela morgonen, klättrade på en kasserad besticklåda (rolig att bita i när tänderna kliar), galopperade tvärs över hela köksgolvet, gjorde en tvärsväng och backade sen i låtsasrädsla för nåt pappersprassel. Sånt blir man trött av.

 

Hittade tre små penséplantor idag, när jag rensade en liten ruta där jag planterade vildsmultron ifjol höstas. Jag blev så glad att se de små kännspaka bladen. Måste bara plocka upp dem och plantera dem i varsin liten kruka i lilla växthuset, så de får bli stora och fina :). Sånt trivs jag med just den här tiden på året, när andra rensar rejält i bänkarna, slänger allt extra och gör rum för stora fina plantor. Då vill jag plocka upp en liten förirrad blomunge och ge den en chans att visa hur den ser ut när den blir stor :).

Nåja, det om det, bilden är i alla fall från google. Mina plantor hade bara en antydning till knopp ännu...

Våren jobbar för fullt.

Fixade morotslandet igår, tänkte passa på före dagens utlovade regn.
Tyckte det kändes kyligt när jag lade på fiberduken efter utfört värv, månne det blir för kallt för fröna?
Inatt fixade naturen ett tio centimeters vitt snötäcke över hela härligheten!
Visst blev det vackert... men det var kanske inte tänkt så... precis...
Fåse hur den här våren blir!

mvh. Idegumman