Efter julen kommer påska...

... eller tycker ni jag har för bråttom nu? :)

Det är bara så roligt när den passionsblomma som kom till huset i somras har orkat blomma sen efteråt. De knoppar som fanns på den då föll bort, bara en orkade slå ut tror jag.
Men sen flyttade jag ut blomman i farstun som har morgonsol.
I något skede märkte jag att det kommit en massa småkryp på blomman, pyttesmå spindelnät här och där, så jag antar det var de krypen som gjorde att knoppar och blad vissnade.
Jag är ju ingen blomsterexpert, mera, nån gång i tiderna kunde jag till och med medge att jag hade lite gröna fingrar, men inte numera. Men jag tänkte tallsåpevatten sprayar jag ju där ute också på sommaren när jag märker ohyra på nån blomma, så den här passionsblomman fick sig några rejäla duschar.
Sen låtsades jag glömma hela härligheten.

Tills jag märkte att den faktiskt ser levande ut. Än.

Så när det blev närmare minusgrader i farstun, den är helt oisolerad, så tog jag in blomman.
Och rätt snart fick jag ge den en ny duschomgång med tallsåpa och plocka bort en hel del visset.

Men nu verkar den fått fnatt :).
Och jag är ju nog glad.
Den har haft en blomma nu på senhösten och knoppar kommer hur mycket som helst.
Vet bara inte hur den ska orka med dem... men... ska försöka hålla ett öga på den och ge den lite vatten i alla fall...

Gillar det speciella utseendet och växtsättet. Alla nya skott ska viras runt runt så den blir tätare och hålls så där på mindre sidan fast skotten blir hur långa som helst...

Och nu låter det som om den är väldigt tät och buskig.
Det är den inte alls.
Den ser rätt gles och spretig ut, men den är grön, och de vinglande skotten växer och knoppar dyker upp bara jag blundar och inte låtsas om nåt. :)

Så innan jul och passionstider så njuter jag av passionsblommans växtfröjd...

Ha det gott i novemberkylan! :)