Välkommen till mitt hobbyrum!
Ursäkta råddet... mitt huvud är ännu råddigare :) och fullt av idéer och tankar.
Varsågod, här är en stol att sitta på.

Du kan ta katten i famnen i stället, eller lyfta ner den.
Hoppas du trivs!

onsdag 30 oktober 2019

Frusna krusbärsblad...

... men krusbären hann jag äta själv i år :)! Tror inte fåglarna hann upptäcka den lilla nya busken... än.

Det kan hända jag berättat det förr, men det är så att det har funnits en gammal krusbärsbuske strax utanför vår tomtgräns. Men eftersom den rättmätige ägaren aldrig tagit sig till det bortre hörnet av sin tomt, aldrig visat intresse för bären, så har jag följt "traditionen" och hållit koll på när krusbären på nämnda buske blivit röda och mogna och så har jag plockat en mugg då och då. Helt öppet och beredd att dra mig tillbaka om nån protesterar.

Det har aldrig varit tal om mängder, en mugg och en mugg, ungefär.
Bara så man får snaska lite.
Men många år var det också så att fåglarna hann fara iväg med bären, eftersom busken växte på en sten, egentligen, och de röda bären syntes väldigt tydligt från ena sidan. Och fåglarna krävde inte att bären skulle vara helt mogna, antar jag.

Men så märkte jag till min förtjusning för flera år sedan en tio centimeters planta i egen trädgård, under en fläderbuske, där fåglarna antagligen suttit med ett krusbär i munnen och tappat fröna.
Jag tänkte först flytta den lilla plantan, för den var på lite knepigt ställe.
Men som tur är så lät jag den vara. Jag tänkte om den orkat komma upp där på egen hand så kanske den behöver få växa där då.

I år var det första gången som den lilla busken, som nu är närmare metern hög, bar en ordentlig skörd. Det var tydligen så nytt också bland fågelvärlden så bären fick vara ifred och mogna tills jag plockade dem. Eller så berodde det på att det rätt nära fanns några rödvinbärs- och svartvinbärsbuskar.

Hur som helst, jag som inte tycker om surt, som inte egentligen klarar av att äta sura bär, märkte att min kropp verkligen behövde dem. Jag slukade dem. Som om det var livsnödvändigt.

Jag måste riktigt googla på innehållet. Om jag inte minns fel så var det flera ämnen som jag vet jag kan ha brist på. Järn t.ex, och magnesium. Förutom vitaminer då, förstås.

Men jag antog att om kroppen sa jag behövde dem så skulle jag också klara av syran, och jag märkte inga problem med det. Lite intressant det där att kroppen kan säga till vad den behöver...

Fast det där att jag måste ha en viss sorts choklad hela tiden på jobbet... jag vet inte om det kan räknas till samma kategori... :D!

Ha det gott bland de första flingorna och den första rimfrosten, njut av det vackra om det är möjligt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar